du bad mig att öppna mitt hjärta.
gjorde jag det? Ha, så fan heller. verkligen inte.
varför ? för att du inte skulle förstå, vi är så olika, att du inte skulle förstå ett skit.
du skulle döma mig, förmodligen kalla mig galen, och sen skulle du glömma det igen.
jag skulle ha öppnat mitt hjärta och blivit sårad.
nu slipper jag det. nu är jag fortfarande lika stark. du kommer aldrig kunna komma mig nära.
inte som det är idag. då behöver du lägga ner mycket mer tid, på mig. på att faktiskt bry dig.
tills dess, så är jag stark.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar