okej, vi börjar från början. Jag tror inte på att det är kärlek i låg & mellan stadiet..
ni vet " får jag chans på dig " "ja" "nej" "kanske" - det är inte kärlek..
utan kärlek e så mycket större. Kärlek e så mycket mer än pirr i magen och fniss.
Jag har varit kär två gånger. Första gången gick jag i 7:an, och blev kär i en äldre pojke. Det blev aldrig något mellan oss, men jag vart kär, jag tyckte om honom så mycket. Och han hjälpte mig mycket. Han trodde på mig, han fick mig och växa.
Fast om jag jämför de jag kände och hade med honom, jämfört med det jag känner idag för "m" så är det ingenting. - Det är så mycket större och så mycket mer med "m". Jag tror inte jag kan förklara , jag kan inte förklara vad jag känner för honom. Jag vet bara .. att jag e så sjukt jäkla kär. Det är mycket glädje, men också mycket tårar. Det blir aldrig som man tänkt liksom, alltid nåt som går snett.
Jag tänker faktiskt fråga er en sak,
Tror ni någonsin man kommer glömma, eller komma över den som tog ens oskuld ?
Den som tog din oskuld kommer alltid att finnas i ditt minne! Och du kommer aldrig att glömma han!
SvaraRaderaFör jag har inte glömt min och kommer nog aldrig att göra de i heller!
Kram
Din syster <3